Känner mig just nu rastlös, men samtidigt väldigt orkeslös. En gnagande "känsla" inombords, kan knappast kalla det oro.. Jag vet verkligen inte vad jag vill längre. Gällande allt. Det känns ibland som att jag sökte och pluggar till Medi för en massa andra personers skull, istället för för min egen.
Hela jag är en enda riktig soppa, jag vet varken ut eller in. (Haha, nu skrattar jag faktiskt! Jag vet varken "ut eller in"...egentligen vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.) Skrattet övergår till gråt.
Det finns faktiskt en sak som gläder mig mer än någonting annat för tillfället. Och det är Du!
Jag har många underbara vänner och människor runt omkring mig, men för tillfället är jag allra allra gladast över Dig! Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar